Absol - så började det

Ett större oljeutsläpp inträffade inom hamnområdet i Gävle 1950. För att suga upp oljan användes trossbottenfyllnad (dåtida isolering) av lättbetong 0-30mm från Gävle Siporexfabrik. En företagsledare från Sika AB i Järfälla, direktör Engdahl, iakttog lättbetongens stora uppsugningsförmåga. Från Ytong beställde han därefter 5000 säckar på 50 liter krossat till 0-5 mm och gav produkten namnet Absol.
Produkten har genom åren marknadsförts under namnen Ytab, Porab och Absol.

Absols eldsjäl undervisade brandchefer
Den person som betytt mest för utvecklingen av Absol är bergsmannen Ingemar Larsson (f. 1929) som verkade inom Ytong 1965-1993. Under Ingemar Larssons tid gjordes de största landvindningarna för produkten och Absol blev ett etablerat begrepp. Ingemar Larsson ägnade sig även åt undervisning, bl.a. föreläste han om saneringsteknik för brandchefer och brandingenjörer vid Statens Brandnämnd.

Absols användningsområden genom tiderna

Förutom att vara det enda riktigt mångsidiga saneringsmedlet för petroleumprodukter och syror, har Absol levererats till en mängd olika områden. Här följer några exempel:

• Råvara vid tillverkning av sjunkboxar
  
• Isolering av kokiller för järnverk och gjuterier
  
• Filtreringsmassor i olika fraktioner för filtrering av oljehaltigt vatten och andra förorenade vätskor
  
• För snabb effekt vid sjökalkning samt försurade dammar där man önskar en tidsmässigt längre effekt
  
• Råvara vid framställning av skurmedel
  
• Råvara för kattströ
• Råvara till spackel och snabblagningsbruk
  
• Halkskyddet ABSOL®-KOM-LOSS
  
• Absol Vägsand ger reducering av bromssträckan med 42 % mot 20 % för sandsalt.
  
• Solidifiering och emballering av klorerat miljöfarligt avfall